322 dagar senare.

Igårkväll var jag i stallet och skrittade ut en sväng med Lovise. Nej, Simon är inte ridbar ännu, men jag lånade Alice och Simon följde med som handhäst, medan Lovise red Kaprifol. Igår var första gången för den häst säsongen som vi klädde på oss reflexer och kom hem när det var mörkt.

Det där med att komma hem i mörker, varför mig ganska jobbigt. Då menar jag psykiskt jobbigt, inte fysiskt. Mörkjret, tillsammans med kylan, kastade mig tillbaka ungefär ett år i tiden. Till då jag hade en sjuk häst, en sjuk Greta. Till då Greta stod på lösdriften, med fång och en jävlig tarmsjukdom. Till då jag åkte i skyttetrafik till stallet och knappast var hemma. Till då jag såg mitt hjärtna tyna bort och bli allt sjukare. Till då, det enda jag kunde göra, var att vänta på att försäringsbolaget godkände avlivning.
 

Min älskade -v-
 
Lovise
2016-10-11 @ 23:37:59
URL: http://www.Lovisec.com

*kram*




Namn:
Stambesökare?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0